Skvaller med fördelar: 7 skäl att omfamna kontorsskvaller
Skvaller är inte alltid giftigt – ibland är det kultur i rörelse.
När vi hör ordet "skvaller" i en arbetsplatskontext tänker de flesta av oss genast på något negativt: viskande samtal vid vattenautomaten, rykten som sprider sig som en löpeld i Slack-kanaler eller den obehagliga känslan av att någon pratar om dig bakom din rygg.
Traditionell ledarskapsvisdom har länge hävdat att skvaller är en destruktiv kraft som bör elimineras från sunda organisationskulturer.
Continue Reading for Free
Create a free account to finish this article, plus get ongoing access to timely insights and practical resources.
Have an account? Log In
Men tänk om den konventionella visdomen har fel? Forskning inom antropologi, psykologi och organisationsbeteende visar att skvaller – det informella utbytet av information – fyller viktiga sociala funktioner.
I stället för att se arbetsplatsskvaller som genomgående giftigt börjar nytänkande ledare förstå den nyanserade roll som informella informationsnätverk spelar i organisatoriska dynamiker.
”De är snabba, ärliga och känslomässigt intelligenta”, säger Jillian Yuhas, kommunikationsexpert och författare till Boundary Badass. "Formella kommunikationskanaler rör sig i en långsam och stadig takt på grund av godkännandeprocessen eller det större antalet involverade personer. Informell kommunikation berättar däremot vad som händer i realtid, hur människor verkligen känner och vad som bubblar under ytan."
Med lite uppskattning för skvaller i åtanke följer här sju sätt som det faktiskt kan gynna ledarskap och arbetsplatskultur när det förstås och kanaliseras på rätt sätt.
7 sätt som skvaller är bra
1. Skvaller förstärker kulturella normer
När medarbetare pratar om kollegor som bryter mot normer på arbetsplatsen – oavsett om det handlar om personen som konsekvent kommer sent till möten eller chefen som tar åt sig äran för andras arbete – hjälper de faktiskt till att stärka och upprätthålla dessa kulturella standarder. Samtalen signalerar vilka beteenden som anses vara acceptabla och vilka som inte gör det.
Smarta ledare inser att dessa informella diskussioner hjälper nyanställda att förstå organisationens oskrivna regler mycket snabbare än vad någon medarbetarhandbok kan göra. När skvaller hanteras väl blir det en mekanism för kulturell överföring snarare än en destruktiv kraft.
2. Det ger värdefull information
Ledare som helt stänger ute informella informationsnätverk går miste om viktiga insikter om vad som faktiskt händer i deras organisationer. Skvallret i informella nätverk lyfter ofta fram problem – spänningar mellan avdelningar, oro kring nya policyer eller växande missnöje – långt innan de syns i formella återkopplingskanaler.
Genom att hålla lämpliga kommunikationsvägar öppna med sina team kan ledare få tillgång till tidiga varningssignaler om potentiella problem. Nyckeln är att skilja mellan illvilliga rykten och genuint användbar information om organisatoriska dynamiker.
”Om en ledare tar del av dessa interna kommunikationsnätverk med nyfikenhet, inte kontroll, får de tillgång till pulsen hos sina medarbetare”, sade Yuhas. ”Det är en tidig varningssignal för konflikter, utbrändhet och till och med möjligheter. Informell kommunikation kan dessutom hjälpa ledare att hålla sig förankrade i teamens mänskliga verklighet, samtidigt som den bygger äkta relationer där teammedlemmarna känner sig trygga med att dela det de tänker på och uttrycka sina idéer och lösningar som stödjer produktiviteten.”
3. Skvaller kan bygga förtroende och samhörighet
Att dela personlig information – även något så enkelt som "Hörde du att Marks dotter kom in på Harvard?" – bidrar till att bygga sociala band mellan kollegor. Dessa till synes triviala utbyten skapar förtroendenätverk som senare kan underlätta bättre lagarbete och samarbete.
Forskning visar att team som ägnar sig åt måttliga nivåer av harmlöst socialt skvaller ofta rapporterar högre grad av sammanhållning och psykologisk trygghet än team där personligt delande motverkas.
De känslomässiga band som skapas genom dessa interaktioner gör att människor blir mer engagerade i både sina kollegor och organisationen.
4. Det fungerar som en tryckventil
Organisationer är komplexa sociala miljöer fyllda av frustrationer, maktdynamik och personlighetskrockar. Att helt undertrycka diskussioner om dessa realiteter får ofta motsatt effekt.
Att tillåta kontrollerad avreagering genom relativt harmlöst skvaller kan ge en viktig tryckavlastning som förhindrar allvarligare konflikter.
I stället för att driva skvallret under jord skapar kloka ledare lämpliga utrymmen där medarbetare kan bearbeta sina upplevelser på arbetsplatsen, samtidigt som de sätter tydliga gränser för destruktiva former av prat.
”Snarare än att försöka eliminera skvaller kan ledare skapa utrymme för öppen dialog, psykologisk trygghet och genuin återkoppling”, sa Yuhas. ”När människor känner sig hörda minskar behovet av att ventilera, eftersom de känner sig värdesatta inom företaget. Och om något faktiskt utvecklas till skadligt skvaller är det vanligtvis ett tecken på ett djupare förtroende- eller kommunikationsproblem.”
5. Skvaller fyller informationsvakuum
När formella kommunikationskanaler inte fungerar kommer informella kanaler oundvikligen att ta deras plats. Under perioder av organisatorisk förändring eller osäkerhet arbetar skvallernätverk övertid för att skapa mening av begränsad information – på gott och ont.
Insiktsfulla ledare inser denna dynamik och använder den konstruktivt. Genom att se till att viktiga informationsambassadörer har korrekt information kan de hjälpa det informella nätverket att sprida korrekt snarare än spekulativ information. Skvallernätverket blir då en allierad i förändringshantering snarare än ett hinder.
Ordet skvaller får människor att rygga tillbaka, men sanningen är att det är en del av hur människor skapar mening i det som händer. Det är så människor bearbetar saker, särskilt på platser där de känner att de inte kan säga ifrån direkt. Det fyller ofta det utrymme som ledningen lämnar tomt. De verkliga samtalen som äger rum i det utrymmet blottlägger skillnaden mellan vad ledningen tror händer och vad som faktiskt händer.
6. Det demokratiserar informationsflödet
I hierarkiska organisationer fungerar skvaller ofta som en utjämnande kraft som hjälper information att flöda genom formella maktstrukturer. Juniora medarbetare som kanske aldrig interagerar med den högsta ledningen kan få insikter genom informella nätverk som hjälper dem att bättre förstå det organisatoriska sammanhanget.
Medan formella kommunikationskanaler vanligtvis för information uppåt och nedåt i organisationsschemat kopplar skvallernätverk ofta samman människor över avdelnings- och hierarkigränser, vilket skapar värdefull tvärfunktionell medvetenhet som annars inte skulle finnas.
7. Skvaller avslöjar ledningens blinda fläckar
Det kanske mest värdefulla är att de ämnen som dominerar skvallret på arbetsplatsen ofta belyser exakt vad de formella systemen inte lyckas hantera.
Om medarbetare ständigt skvallrar om orättvisa befordringsrutiner, problem med balansen mellan arbete och privatliv eller problematiska beteenden hos ledningen är det viktig information för alla som försöker bygga en sund kultur.
I stället för att skjuta budbäraren inser effektiva ledare att skvaller är ett symtom som pekar på underliggande problem som kräver uppmärksamhet. Innehållet i skvallret på arbetsplatsen kan fungera som ett kraftfullt diagnostiskt verktyg för kulturens hälsa.
Varför bra skvaller går snett
Inget av detta innebär att allt skvaller på arbetsplatsen är gynnsamt. Illvilliga rykten, karaktärsmord och spridning av falsk information är fortfarande djupt problematiska.
”När skvaller handlar om att trycka ner människor, sprida desinformation eller passivt aggressivt undvika ansvar är det då det börjar skada förtroendet”, sa Carter. ”Och det är inte ett skvallerproblem – det är ett ledarskaps- och kulturproblem.”
Det kan också avslöja vilka som helt enkelt inte kommer att fungera inom organisationens kultur och kanske behöver lämna den.
”Om människor aktivt försöker skada andra, sabotera beslut eller skapa drama är det inte ’bara skvaller’ – det är ett problem med ett giftigt beteende”, sa Carter. ”Och du hanterar det som vilket annat beteende som helst som undergräver teamet. Du konfronterar det. Du pratar direkt med personen och ja, om någon konsekvent skadar andra och inte slutar måste man ibland låta dem gå. Kultur handlar inte bara om att vara snäll – det handlar om att skydda det som är viktigt.”
Bortom tabubeläggningen av skvaller
Genom att erkänna de sociala och organisatoriska funktioner som skvaller fyller kan ledare inta ett mer nyanserat och empatiskt förhållningssätt till engagemang.
I stället för att fruktlöst försöka eliminera skvaller helt och hållet etablerar framgångsrika organisationer tydliga normer som skiljer mellan skadligt skvaller och konstruktivt informationsutbyte. De skapar kulturer där kritiska frågor som kommer fram genom informella kanaler kan tas upp i mer produktiva formella diskussioner.
”Det är här kulturens temperatur verkligen känns”, sa Carter. ”Om du leder ett team eller ett företag och är smart lyssnar du på det. Inte för att spionera eller kontrollera det – utan för att förstå vad som lämnas osagt såväl som det som sägs. Det är sådant du inte har råd att missa.”
I slutändan är skvaller varken bra eller dåligt i sig – det är en oundviklig del av människans sociala organisering.
Frågan är inte om skvaller kommer att förekomma på din arbetsplats, utan om du kommer att förstå och kanalisera det på ett effektivt sätt. Smarta ledare inser att samtalen vid vattenautomaten ibland kan vara det ärligaste måttet på vad som verkligen händer bland dina medarbetare.
Vad händer härnäst?
Håll dig uppdaterad om den senaste utvecklingen inom personalledning och organisationsutveckling genom att prenumerera på nyhetsbrevet People Managing People. Du får alla de senaste trenderna, analyserna och expertkommentarerna direkt till din inkorg.
