Första gången Rachel Swearingen packade in sina barn och sina saker i bilen för att fly från en orkan hade hon inget val.
Som tvåbarnsmamma och bosatt i en zon med obligatorisk evakuering var hon tvungen att snabbt avgöra vilka av deras ägodelar som var värda att försöka rädda och ta med på färden norrut, när orkanen Irma störtade mot Floridas golfkust.
När hon satt fast i timmar av trafik på Floridas hårt trafikerade motorvägar oroade hon sig för om de skulle kunna hitta tillräckligt med bensin för att ta sig till Georgia, där de kunde bo hos familjen. Hon navigerade på småvägar och pusslade ihop alternativa rutter och hittade bensin långt från de vanliga vägarna.
Vid den tiden arbetade Swearingen på ett kontor där alla var samlokaliserade. Hela företaget upplevde samma sak som hon gjorde. Hennes kollegor och chefer gick igenom sina egna versioner av samma kris, medan företaget i stort gav stöd där det kunde och kommunicerade gemensamma företagsbudskap via flera kanaler.
Till slut vek orkanen av söderut och nådde inte området kring St. Petersburg, som hon kallade sitt hem. Upplevelsen var dock tillräcklig för att få henne att flytta inåt landet, bort från de kustöversvämningar och stormfloder som skulle uppstå om området drabbades av en större orkan.
Den situation som Swearingen och hennes medarbetare stod inför är varken ovanlig eller unik för Florida. Välj en punkt på världskartan och det du hittar är ett område där klimatförändringarna sannolikt driver händelser som kan tvinga anställda på flykt och i framtiden skapa klimatflyktingar.
Oavsett om det handlar om orkaner, skogsbränder, värmeböljor, extrem torka, översvämningar, snöstormar eller en utbredning av områden som riskerar tornador kommer klimatförändringarna att driva massmigration och social oro under de kommande årtiondena.
HR befinner sig i skärningspunkten mellan företag och de människor som får dem att fungera eller misslyckas, vilket innebär att HR har en skyldighet att betjäna både människor och företagsledningen i kristider.
Så naturligtvis skulle man kunna tro att en bedömning av klimatförändringarnas påverkan på arbetsstyrkan, företaget och de platser där det bedriver verksamhet skulle vara en högsta prioritet, eller hur?
”Nej, och det är intressant eftersom det verkar som om allt där ute antingen fryser eller brinner”, säger Paul Falcone, författare till en ny bok med titeln ”Förstagångschefen: att leda genom en kris.” ”Venedig kommer snart att ligga under vatten och på andra platser finns det ingen sjö där det tidigare fanns en sjö. Det blir allt mer extremt överallt.”
Varför är klimatförändringar inte en högsta prioritet för HR?
Ha överseende med mig, jag vet att det kan bli utmattande att tänka på ämnen som klimatförändringar. Om det här hade varit en presentation skulle jag försöka få in lite humor ungefär här, så här kommer lite komik som kan hjälpa dig.
@kristentoomeychicago Modernt föräldraskap * * * #parents #parenting #genz #comedy #humor #moms #chicago #standup #standupcomedy ♬ originalljud - KristenToomeyChicago
Precis som komikern Kristen Toomey när hon försöker få sina barn att göra läxorna inser jag vad jag ber om. Jag ber personal inom personalverksamhet att tänka på ett hot som de i vardagen kan hålla ögonen på inför framtiden. För just nu råder det ingen brist på kriser att hantera.
”Det här har en bedövande effekt”, sade Falcone. ”Covid tog upp så mycket av allas syre att det inte fanns mycket syre kvar för något annat efteråt. Alla är utmattade, nerverna är uttänjda och blottlagda. Människor beter sig lite konstigt eftersom de är rädda och överväldigade. Den här fasen av återanpassning efter covid går inte bra. Vi har problem i leveranskedjorna, inflation, det råder brist på talanger och människor går ut i strejk. Galenskapen tar aldrig slut.”
Med det i åtanke klandrar ingen HR för att inte blicka framåt och se de hinder de kommer att möta om 15–30 år. Att ta sig igenom morgondagen är en tillräckligt stor utmaning.
Men låt oss för en stund föreställa oss att vi, trots alla de förändringar och den sociala oro som följer av ideologiska konflikter, teknisk utveckling och tygellös kapitalism och som vi så småningom kommer att behöva möta, fortfarande har jobb, räkningar och skatter att betala samt vinstmarginaler att hålla ögonen på i det långsiktiga perspektivet.
De problem som klimatförändringarna medför kommer att fortsätta att komma upp till ytan under de kommande åren. När de gör det kommer framgång att mätas på mer betydelsefulla sätt än engagemang bland medarbetare eller personalbehållning, även om dessa sannolikt fortfarande kommer att vara en faktor. I stället kommer saker som medarbetarnas säkerhet och produktivitetsbortfall att stå i centrum.
Det handlar inte bara om extrema väderhändelser heller. Kostnadsställen kommer att påverkas av de kontinuerliga förändringar som klimatförändringarna medför, till exempel högre kostnader för kylning och uppvärmning beroende på årstid.
”Om era hållbarhetsinsatser fokuserar på energiförbrukning, hur tänker ni kring att använda energi mer effektivt?” säger Rita Trehan, grundare och vd för DARE Worldwide, en konsultbyrå inom global transformation. ”Klimatet kommer att förändras, och att tänka på små saker som att ge människor råd om vad de bör eller inte bör ha på sig på jobbet under sådana perioder kan göra skillnad och hjälpa människor att förstå hur de kan bidra till att sänka kostnaderna för energiförbrukningen.”
Att ändra kontorets klädkod för att ta hänsyn till sommarvärmen låter tillräckligt enkelt, men hur är det med den större frågan om samhället i sig? Företag spelar en ledande roll när det gäller att forma kulturella normer och öka medvetenheten kring större frågor. Vi har sett det under de senaste åren med allt från rasism till säkerhet kring covid och avskogning.
”Det är inte bara arbetsplatsen som organisationer har ansvar för”, sade Trehan. ”Människors privatliv och de samhällen de lever i är också ett ansvar. Man behöver känna ett visst engagemang för de samhällen som ens medarbetare kommer från.”
När det gäller den större och mer extrema miljörelaterade kris som kommer att få rubriker är det typiska tillvägagångssättet att vänta och se. Det är inte ett tillvägagångssätt som Falcone förespråkar.
Han minns en period under sin tid som chef för internationella HR-frågor på Paramount Pictures, när fågelinfluensautbrottet inträffade. Cheferna fokuserade på att fråga vad alla andra i branschen, oavsett om det var Sony, Disney eller Warner Brothers, gjorde i stället för att själva brainstorma fram lösningar.
”Jag såg på det så här: jag bryr mig inte om vad de gör”, sade Falcone. ”Jag kommer att vara den första dominobrickan, jag kommer att ange takten för alla andra.”
Lärdomar att ta med sig
Vissa branscher hanterar redan komplikationer till följd av extrema väderhändelser när de inträffar och kan så att säga ge lärdomar från frontlinjen.
Ta sjukvården, där medarbetarnas skyldigheter gentemot patienterna innebär att de måste arbeta under extrema eller ovanliga omständigheter, även när det sker på bekostnad av deras familjer.
”Inom sjukvården granskas allt lite mer noggrant, så vi kan ta lärdomarna från den branschen och överföra dem till andra”, sade Falcone.
Under sin tid som CHRO för Motion Picture and Television Fund, en välgörenhetsorganisation som erbjuder boendestöd till anställda inom film- och tv-branschen som har begränsade resurser, såg han detta utspela sig under skogsbrandssäsongen när deras äldreboende var tvunget att evakueras.
De flyttade patienterna till närliggande hotell och samordnade hämtning av familjemedlemmar där det var möjligt. Personalen var tvungen att vara på plats, trots kraven från deras eget privatliv.
”Man måste prata igenom sådant”, sade Falcone. ”Det kommer att se olika ut för varje organisation eller bransch, men i vårt fall behövde vi legitimerade sjuksköterskor, och sjuksköterskan var tvungen att komma. Om det innebär att de måste ta med sig sitt barn, då måste vi ta hand om barnet. Det kan även inkludera deras hundar och katter. Så vad ska vi göra? Bristen på kompetens förstärker på sätt och vis alla dessa problem.”
Scenarioplanering spelar en stor roll i beredskapen inför alla kriser, och klimatförändringarna är inget undantag. För Falcone var detta en normal del av arbetet eftersom det måste göras årligen inom en sjukvårdsorganisation i Kalifornien.
”Vi har olika kommittéer som hanterar detta”, sade han. ”Vi har en säkerhetskommitté, en kommitté för katastrofplanering, ett ledningscenter för incidenter och dessa rollspel som vi måste genomföra så att alla känner till sina roller och sitt ansvar i en nödsituation.”
Scenarioplanering
Det finns en mängd olika tillvägagångssätt och modeller som företag kan utforska, men Trehan har några råd när du börjar se sambanden.
”Du bör välja kriterier som verkligen är specifika för en viss region eller ett land där ni är verksamma, eller där ett företag som ni samarbetar med är verksamt”, sade Trehan. ”Titta sedan på sannolikheten för att dessa händelser inträffar. Vilka indikatorer kan tala om för oss när saker och ting förändras, och övervaka sedan detta löpande? Det kan vara en skala med rött, grönt och gult, men man måste inse att man hela tiden övervakar och uppdaterar den.”
Ett sätt att tänka kring detta är en modell som ofta används inom försörjningskedjehantering, en teknik som kallas en PESTLE-analys (illustrerad nedan). Denna modell består av sex delar, som alla kommer att påverkas av klimatförändringarna.
- Politiska – förändringar i det politiska landskapet kan påverka hur och var ett företag bedriver verksamhet genom nya regler eller sanktioner. Politiska förändringar i andra länder kan påverka leverantörer, kompetensförsörjning och marknadsvolatilitet. I takt med att klimatförändringarna påverkar olika delar av världen kommer politiken på dessa platser sannolikt att genomgå betydande förändringar.
- Miljömässiga – den mest uppenbara kopplingen till klimatförändringar, miljömässiga faktorer avser förändringar i det fysiska landskapet och de hot de medför. Vattenbrist i vissa regioner kommer att driva fram massmigration, panik och i vissa fall våldsamma konflikter som påverkar människor över hela världen.
- Sociala – forskning har visat att klimatförändringarna kommer att påverka vissa befolkningsgrupper oproportionerligt mycket, varav många i dag är anställda i din organisation. Att vara medveten om människors behov och hur man kan stödja dem kommer att vara en del av berättelsen om din organisation i framtiden.
- Teknologiska – även om vi är mer uppkopplade än någonsin tack vare tekniken kan klimatrelaterade händelser påverka hur människor interagerar med teknik och skapa situationer där tillgången till den blir svår. I en värld där vi i allt högre grad är beroende av apparater för att hålla kontakten med vårt arbete är det avgörande att planera för teknikbehov i alla situationer.
- Juridiska – om politik, sociala omständigheter och teknisk infrastruktur förändras kan du räkna med att det finns utrymme för juridiska konsekvenser av misstag som begås. Att vara juridiskt förberedd för situationer i förändring är svårt, men nödvändigt.
- Ekonomiska – vid klimatrelaterade händelser kan påverkan på resultatet bli betydande. Även om människor fortsatt är högsta prioritet kommer det inte att undgå ledarnas uppmärksamhet vad dessa händelser kostar verksamheten. Även med de bästa försäkringarna på plats kan det vara svårt att göra verksamheten motståndskraftig mot klimatrelaterade händelser.
”Du vill att detta ska bygga på den forskning och de data som finns där ute”, sade Trehan. ”Att samarbeta med lokalsamhällena, med de människor som faktiskt utför arbetet, med de människor som faktiskt påverkas av förändrade scenarier och verkligen förstå vad de känner eller ser hända på sin arbetsplats eller i sina lokalsamhällen.”
När du har skapat scenarier är det dags att spela upp dem. Det här är de rollspel som Falcone nämnde tidigare.
”Genomför en skrivbordsövning”, säger han. ”Jag bryr mig inte om var du arbetar eller vem du är – genomför bara rollspelet. Vem ska ta över rollerna och vem ska agera? Sätt samman ett insatsledningsteam och utgå från att vd:n inte kommer att vara tillgänglig. Vem ska då spela vilken roll?”
Kommunikation under kris
Kommunikation är avgörande under kriser. Medarbetare ska inte behöva känna sig lämnade i ovisshet kring hur du kan erbjuda stöd, var företaget befinner sig när det gäller verksamhetskontinuitet och vilka förväntningar du har på deras arbete om de påverkas.
Ledare och chefer kan inte kommunicera för mycket under kriser. Att känna att ledningen har ett fast grepp om situationen skapar en trygghet hos medarbetarna som de inte alltid kan hitta hos lokala myndigheter eller regeringar.
”Hur den kommunikationen kommer att låta är en del av den övning ni behöver genomföra”, sade Falcone. ”Hur kommer er kultur till uttryck i tonen? Om det är ett meddelande som visas på din telefon, vad står det? Automatisera så mycket av detta som möjligt. Det är det enklaste sättet att hålla era medarbetare informerade, eftersom de är rädda och osäkra: ska jag komma till jobbet eller inte?”
Dessa kommunikationer kan ha många olika former, till exempel textmeddelanden och automatiserade telefonsamtal. När det gäller patienter och personal på en vårdinrättning kan mindre tekniskt avancerade kommunikationsmetoder behövas.
”Om det inte finns någon elektricitet kan vi behöva sätta upp flygblad, och vi kan behöva gå runt till de boendes och patienternas rum med inställningen att vi ska prata om dessa nyckelpunkter”, sade Falcone.
Affärsnyttan
När alla redan är utbrända och frustrerade – är det någon som tänker på dessa frågor?
Enligt Conference Boards årliga undersökning är svaret ja. Omkring hälften av världens vd:ar säger att klimatförändringarna redan är en fråga som påverkar deras verksamhet. Frågan blir då hur detta kommuniceras vidare till resten av organisationen.
Falcone anser att detta är en betydande utmaning just nu. Även om affärsfrågor relaterade till klimatförändringar är något som företag snart måste agera på, kan det behövas lite mer tid mellan den tidpunkten och covid.
“Människor är på bristningsgränsen just nu”, sade han. “Även om vd:ar och företagsägare vet vad de vill göra har de svårt att ta sig dit, eftersom de inte har någon luft kvar när de redan känner att de ligger på 110 procent – till och med att ta upp frågan blir för mycket. Det är som att de säger: vad vill ni att vi ska göra nu? Det måste få växa upp lite gräs mellan oss och pandemin, och där är vi inte än.”
Även om hållbarhetsinsatser är viktiga för ditt arbetsgivarvarumärke är det viktigt att det inte är strävan efter att förbättra varumärket som driver dem. Trehan anser att framsteg kan göras med rätt organisation och ett tydligt fokus, men det finns inget utrymme för utfyllnad eller för att försöka lösa allt på en gång.
“Det kan inte handla om att säga att alla andra har den här policyn på plats, så därför ska vi också ha den”, sade Trehan. “Glöm den snygga fasaden. Tänk verkligen på vad som är viktigt för er organisation. Det är omöjligt för ett företag att ta itu med allt. Fokusera stenhårt på det som kommer att göra störst skillnad för ditt företag och de samhällen du betjänar, eftersom du har ett ansvar att hjälpa de samhällen där du faktiskt finns, säljer till eller är en del av. Använd det perspektivet när ni gör era investeringar.”
Fördrivna medarbetares situation
Fem år efter orkanen Irma fann Swearingen sig återigen med att packa familjens saker i två bilar. Den här gången skulle en fästman och fyra husdjur följa med dem på resan.
Även om hon hade flyttat inåt landet omgavs hennes nya hem av en skog med höga ekar. Hon uppskattade skuggan de gav från den heta Floridasolen, men var nu orolig för att hennes barns sovrum skulle förvandlas till ett sågverk om träden föll över huset. Återigen begav de sig norrut till Georgia för att bo hos familjen.
Den här gången arbetade hon dock för ett helt distansbaserat företag. Hennes chef bodde på andra sidan jordklotet, men kände till hennes situation och stöttade henne. Företaget hade trots det förväntningar på att hennes arbete skulle bli gjort.
“I Georgia hade jag pålitlig el och internetåtkomst, så jag kunde fortsätta arbeta”, sade Swearingen. “Men det var inte lätt, eftersom jag tillbringade större delen av min tid med att oroa mig för vad som hände med mina vänner, min familj och mina grannar där hemma.”
Under hennes första evakuering upplevde alla på företaget samma sak, vilket innebar att alla arbetsflöden och all verksamhet stördes. I praktiken upphörde verksamheten på plats, vilket gav medarbetarna frihet att hantera det överhängande stormhotet på det sätt de behövde.
I det här fallet hade hennes helt distansbaserade arbetsgivare förståelse, men få anpassningar gjordes. För alla andra på företaget fortsatte allt som vanligt. Trots att Swearingen älskade livet med distansarbete längtade hon efter den typ av stöd hon tidigare hade fått.
“En sak som jag önskar att de hade ändrat var det starka fokuset på månatliga produktionskvoter”, sade hon. “Orkanen drog in precis i slutet av september. Det var svårt att försöka få allt det arbetet gjort samtidigt som jag var stressad över orkanen. Jag vet att jag inte kunde göra mitt bästa arbete då, men jag kände också att jag inte kunde missa den här kvoten av rädsla för att på något sätt bli bestraffad.”
Under den senaste stormen som drog genom det område i Florida som hon kallar sitt hem stannade Swearingen kvar, övertygad om att den inte var tillräckligt allvarlig för att verkligen hota deras hem. Om den hade varit det tänker hon packa sina saker och gå igenom allt igen.
“Orkaner är en del av livet i Florida”, sade hon. “Men om prognosen visar att det blir en riktigt kraftig storm lämnar jag igen. Säkerheten kommer först.”
Läs också: Hur mycket kostar ESG-programvara?
