En komplett guide till att bygga en rekryteringsbudget

Stay on the leading edge of leading with human-centric AI. Create a free account.

featured image for recruitment budget

Anställda utgör en betydande del av alla OpEx-budgetar – mellan löner, skatter, förmåner och så vidare blir det mycket! Detta är naturligtvis inte en ”kostnad”, utan ett utbyte mot det fantastiska arbete våra team utför!

Med detta i åtanke bör det inte komma som någon överraskning att rekrytering är en del av anställningskostnaden och, om den lämnas utan uppsikt, verkligen kan skena iväg.

Med tanke på alla plattformar, tekniker och byråer som finns där ute är det verkligen viktigt att hålla koll på vad som är värt pengarna och vad som inte är det.  Nedan beskriver jag en praktisk guide för hur du kan börja tänka kring och skapa en rekryteringsbudget, med ett litet exempel från min egen budget.

Var ska du börja med din rekryteringsbudget?

Det första steget är att kontrollera med och samarbeta med ekonomiavdelningen, och jag kan inte nog betona hur viktigt ditt partnerskap med det teamet är!

De kan ha ett särskilt format som de föredrar att arbeta med, de kan redan ha viss data eller, ännu viktigare, redan ha fastställt en övre gräns för dig.

Medan du arbetar med dem kommer här en snabb checklista med frågor att besvara för att förstå hur din budget kan komma att se ut.

  • Hur många nyanställningar ska du göra under det nya året/halvåret/kvartalet?
    • När behövs dessa roller? (det vill säga, kommer du att ha många roller samtidigt eller utspridda över tid? 
  • Finns det några särskilt svåra roller – särskilt chefsroller?
  • Finns det några säsongsanställningar, tillfälliga anställningar eller kontraktsanställningar?
  • Hur ser det ut med rekryteringar i stor volym – inom drift, kundupplevelse eller bland nyutexaminerade?

Om du också har historiska data är det bra att hålla koll på:

  • Hur hög är personalomsättningen?
  • Vad var den genomsnittliga kostnaden per anställning under föregående år?
  • Vilka KPI:er för rekrytering hjälper dig att definiera framgång?

Läs min artikel om hur du skapar en hållbar rekryteringsplan för att få hjälp med allt detta.

När du har fått ordning på detta kan du dela upp budgeten i olika delar, och vi kan börja ta reda på hur din budget kan komma att se ut.

Budgetens delar

grafik över budgetens delar

Många kan be dig att kategorisera efter fasta eller rörliga kostnader, och det får du mer än gärna göra. Jag kommer att ange vilka som sannolikt är fasta och vilka som sannolikt är rörliga kostnader. 

Personligen använder jag något annorlunda kategoriseringar för att se till att jag inte missar något som kan bygga upp rekryteringskostnaderna

Fasta kostnader

Detta är de fasta driftskostnaderna, som till största delen består av rekryteringsteamets löner.

Beroende på om ditt rekryteringsteam är fast anställt eller arbetar på kontrakt kan du behöva räkna med den ”verkliga kostnaden för en anställd”. Detta omfattar sådant som skatter, pensioner och förmåner (semesterersättning, bonusar och så vidare) utöver grundlönen.

Som en grov riktlinje anses kostnaden i Storbritannien vara minst 1,5 gånger grundlönen. Din exakta multiplikator kan variera beroende på jurisdiktion, och därför är det viktigt att samarbeta med ekonomiavdelningen (den som hanterar lönerna har dessa uppgifter).

Om du vill gå mer på djupet kan du också uppskatta hur mycket tid en rekryterande chef eller person i ett rekryteringsteam kan behöva lägga och hur mycket det skulle kosta baserat på deras lön och ”verkliga kostnad”.

Detta är särskilt viktigt i ett mycket litet företag, eftersom du kanske inte har ett dedikerat rekryteringsteam och dina rekryterande chefer kan behöva sköta mycket av rekryteringen själva. (Om så är fallet finns det rekryteringslösningar för småföretag som både är användarvänliga och prisvärda.)

Om en rekryterande chef till exempel har 10 ingenjörsroller att tillsätta på 3 månader är det mycket tid som behöver avsättas för att tillsätta dessa roller, så hälften av deras OPEX-kostnad kan räknas som en rekryteringskostnad. 

Om tillräckligt många sådana kostnader läggs ihop kan det vara dags att överväga om det är mer kostnadseffektivt att anställa ett internt rekryteringsteam.

Rekryteringsverktyg/-plattformar

I dagens värld kommer detta sannolikt att utgöra en riktigt stor del av din budget och sannolikt vara där mycket av kostnadsökningen för rekrytering kan uppstå (tillsammans med annonsering), men de är avgörande för rekryteringsprocessen.

ATS—system för kandidatspårning 

Detta är sannolikt en årskostnad, även om jag vet att vissa system för kandidatspårning ger dig möjlighet att betala månadsvis så att du kan variera medlemskapet, även om det sannolikt blir dyrare. 

Kontrollera med ekonomiteamet hur de vill att årskostnaden ska redovisas i den löpande månadsbudgeten.

It starts with one signal.
Each week, AI Signal takes one meaningful shift in AI and helps people leaders understand what changed, why it matters, and what to consider next.
Get Free Access

Have an account? Log In

LinkedIn Recruiter

Ett vanligt verktyg som du kan använda om du har ett rekryteringsteam. Annars kan du prova Recruiter Lite eller Premium och köpa fler Inmails, även om detta kan bli kostsamt, så min rekommendation är att ha ett separat område i ditt Excel-kalkylblad där du håller reda på vem som har vilken typ av licens.

Det hände till exempel en gång att någon som inte längre arbetade på företaget hade köpt en LinkedIn Recruiter-licens separat och när jag började i rollen och tittade på min första budget insåg jag att den personen redan hade kostat mer än £6000 på kort tid!

Andra rekryteringsplattformar

Det finns många typer av rekryteringsplattformar där ute! Vissa fokuserar på att sammanställa kandidater (t.ex. Cord, Talent.io, Haystack) och andra fokuserar på att ge dig mer räckvidd (Amazing hiring, Seekout osv.). 

Prissättning och struktur för rekryteringsprogramvara varierar; vissa erbjuder månadsvis flexibilitet medan andra endast erbjuder årsabonnemang. Träffa alla leverantörer om du inte känner till dem och se vad som fungerar bäst för dig.

En snabb kommentar om plattformar där du också kan annonsera—det är här annonseringsdelen och plattformsdelen av budgeten kan flyta ihop, men använd ditt omdöme. Jag brukar lägga alla annonseringskostnader “per jobb” under annonsering. Remoteok låter mig till exempel bläddra bland kandidater, men jag publicerar vanligtvis också jobb där, så kostnaden hamnar i min annonseringsbudget.

Relaterad läsning: 10 bästa programvarorna för rekrytering

Programvara för introduktion

Även om detta tekniskt sett ligger utanför den traditionella rekryteringsfasen är det klokt att inkludera kostnaden för introduktionsprogramvara i rekryteringsbudgeten.

Investeringar i introduktionsprogramvara säkerställer en smidig övergång för nyanställda och bidrar till att standardisera processer som digitalt pappersarbete, efterlevnadsutbildning och tidig målsättning.

Moderna introduktionsplattformar integreras dessutom ofta med system för kandidatspårning (ATS), vilket skapar ett mer sömlöst arbetsflöde från det att erbjudandet accepteras till den första arbetsdagen.

Som en del av dina budgetöverväganden bör du se till att granska kostnaderna för introduktionsprogramvara för att hitta en lösning som passar företagets storlek och behov.

Annonsering

Precis som med plattformar finns det många ställen där du kan annonsera dina jobb, så det är viktigt att hålla reda på hur många kandidater varje jobbportal genererar.

System för kandidatspårning

Glöm inte att vissa system för kandidatspårning har avtal med vissa jobbportaler och kan ge dig kostnadsfria eller rabatterade jobbannonser. 

Om du jämför olika ATS är detta något du bör vara uppmärksam på—har de jobbportaler på olika platser som du enkelt kan publicera annonser på via ATS:et? Det gör också uppföljningen mycket enklare.

Proffstips. Även om ATS:et inte har inbyggd funktionalitet för jobbannonser bör du se till att förstå det bästa sättet för ditt ATS att spåra kandidater från varje jobbportal. 

Greenhouse kan till exempel generera en länk för en specifik jobbportal, så att du kan se varifrån kandidaterna kommer, vilket gör utvärderingen mycket enklare.

Annonsering på LinkedIn

Jag skiljer detta från resten eftersom prissättningen fungerar lite annorlunda. Här kan du ha förbetalda annonsplatser eller jobbplatser med “budgivning”. 

Om du har det senare alternativet är det oerhört viktigt att hålla koll på utgifterna, eftersom du kanske tänker “Ah, £10 om dagen är inte så farligt”, men det blir £300 per månad och om du har 10 roller försvinner en rejäl del av din budget.

Tänk på att din roll också kan behöva konkurrera med stora företag som har råd att spendera £100 per roll och dag, vilket verkligen sätter saker och ting i perspektiv.

Annonseringsplattformar

Det finns så många numera! Vissa är generalister (LinkedIn, Indeed, Otta, Totaljobs) och andra har en nisch – det kan vara per bransch, per arbetsvillkor som distansarbete eller specialiserade på en målgrupp som SheCanCode.

Det kan vara svårt att välja, men det jag vanligtvis gör är att försöka förstå vilka roller jag har och sedan se om det säger mig vilken typ av uppdelning jag behöver leta efter. 

Om jag till exempel har många teknikroller, var skulle teknikerna finnas? Om jag har roller där jag är öppen för distansarbetare, då går vi dit! Design – då går jag direkt till Behance eller Dribble.

Det finns många alternativ, vilket är anledningen till att det är så viktigt att hålla koll, eftersom varje annons kan kosta mellan $300—700 för 30 dagar och det kan snabbt bli mycket, särskilt om du publicerar samma roll på flera ställen och har många roller.

Exemplet jag gav i början, där £100k spenderades på att knappt anställa 6 personer (2 kom till slut från rekommendationer), berodde på denna inställning att “sprida ut sig och hoppas på det bästa”.

Arbetsgivarvarumärke

Det kanske inte är lätt att sätta ett monetärt värde på detta, eftersom nästan all aktivitet du gör online kan betraktas som arbetsgivarvarumärkesbyggande (t.ex. ett inlägg på dina egna sociala medier är gratis). 

Men om du gör en målmedveten satsning på ditt arbetsgivarvarumärke kan du överväga att marknadsföra dig som arbetsgivare på plattformar som LinkedIn eller Glassdoor utan att nödvändigtvis publicera en jobbannons. Det kan vara en separat kostnadspost.

Rekryteringsevenemang / jobbmässor

Att sponsra eller delta i evenemang kan vara kostsamt, så se till att titta på några evenemang som kan vara mest relevanta för dig i ditt område och träffa arrangörerna för att få veta mer.

De kan vara en utmärkt plats att träffa kandidater på och jag har haft stor framgång, men du måste tänka på dina egna förutsättningar. Har du den tid och de resurser som krävs för att delta i ett evenemang som kanske inte leder till en enda anställning men som kan öka din synlighet?

Rekryteringsbyråer

I takt med ökningen av interna rekryterare finns det en nästan medfödd drivkraft att “minska användningen av byråer till noll” som en del av nyckeltalet för talangchefen. Jag vet, jag har själv haft det nyckeltalet. 

Det finns dock tillfällen då ett externt samarbete kan vara nödvändigt. Du kanske ännu inte har ett dedikerat rekryteringsteam, ditt team kanske har nått sin kapacitet eller så kanske du går in på en marknad du inte känner till. I sådana fall kan samarbete med lokala specialister, såsom rekryteringsbyråer i NYC eller rekryteringsföretag i Boston, ge dig tillgång till lokala kandidatnätverk och rekryteringsexpertis.

För att ge dig ett exempel: även om jag började inom executive search en gång i tiden, slutade jag efter övergången till en intern roll med att tillsätta fler roller på mellannivå, eftersom det var där volymen fanns.

Det är därför jag, när vd:n kommer till mig och ber mig öppna en roll för en person på C-nivå, faktiskt förespråkar att anlita ett executive search-företag, eftersom de hade de kontakter som jag en gång hade.

Beroende på var du befinner dig kan den genomsnittliga byråavgiften ligga mellan 15-25% av den grundläggande årslönen, men det är en avvägning i tid. Glöm inte att ta hänsyn till värdet av din tid, eftersom du kan komma att lägga betydligt mer tid än om du helt enkelt hade anlitat en rekryterare från en byrå.

Övrigt/diverse

Som alltid finns det en kategori för “Diverse” eller “Övrigt” för att fånga upp allt annat som kan vara relevant.

En sak är att ta med eventuella rekommendationsbonusar eller incitamentsbetalningar. Om du har historiska uppgifter om rekommendationer är det bra, men om inte brukar jag vara generös och räkna med att cirka 20% av anställningarna kommer från rekommendationer (och jag arbetar aktivt för att få in rekommendationer!).

En annan sak är sådant som tjänster för bakgrundskontroller – de kan snabbt bli kostsamma och i vissa jurisdiktioner eller för vissa roller är referenstagning eller bakgrundskontroller obligatoriska.

Så håller du koll

Återigen rekommenderar jag att du samarbetar med ekonomiavdelningen och frågar hur de följer upp alla andra kostnader. Om en post till exempel har en årlig kostnad, vill de då att den bokförs den månad den betalas eller delas kostnaden med 12 och fördelas över året? 

Om det inte finns något sådant team är jag personligen för att lägga posten i den månad den betalas, så att jag även kan hålla koll på när prenumerationen ska förnyas.

För att därefter räkna ut den faktiska totala kostnaden per anställning tar du den totala kostnaden för året för allt du uppskattar att du kommer att spendera och delar den med antalet anställningar.

  • Kostnad per anställning = totala kostnader/antal anställningar

Här är en skärmbild av hur jag personligen organiserar min budget (länk till kalkylarket här):

skärmbild av budgetexempel
Budgetexempel

För ett mer tekniskt tillvägagångssätt är en av fördelarna med rekryteringsprogram som ATS att enkelt kunna följa kostnader i anpassningsbara rekryteringsinstrumentpaneler.

Så utvärderar du

Som alltid när det gäller siffror och data är det viktigaste vad du gör med dem. 

Jag brukar dela upp min uppföljning och utvärdering i tre lösa kategorier: prioritet ett, prioritet två och prioritet tre.

Det hjälper mig att förstå hur ofta jag ska granska dem och vilka typer av mätvärden jag ska fastställa.

Kostnader med prioritet ett

Det handlar till exempel om annonsering och plattformsanvändning. Anledningen till att jag anser att de har prioritet ett är att a) de snabbt kan bli stora och b) du ganska snabbt kan få en uppfattning om hur mycket du får ut av varje plattform eller jobbportal. Därför är det klokt att regelbundet kontrollera resultatet för var och en.

När det gäller kandidatplattformar brukar jag alltid fråga mitt team hur kandidatkvaliteten, kandidatantalet och engagemanget ser ut (eller så följer jag själv upp det). På så sätt ser jag också till att teamet använder de plattformar vi har köpt.

När det gäller annonsering ser jag till att kontrollera konverteringsgraden från varje jobbportal, så att jag får en bild av kandidaternas potentiella kvalitet.

Om jag till exempel använder tre jobbportaler: den ena ger mig många kandidater men har en dålig konverteringsgrad, den andra har få kandidater men vi har anställt hälften av dem, och den tredje har få kandidater och inga anställningar. Då vet jag vilken jag ska avsluta omedelbart och vilken som står näst på tur.

Prioritet ett omfattar också bemannings- och rekryteringsbyråer – de kan vara dyra, och du vill försäkra dig om att de gör det de ska för pengarna du betalar dem, om jag får uttrycka mig rakt.

Kostnader med prioritet två

Det handlar till exempel om arbetsgivarvarumärke och evenemang. Dessa kanske inte inträffar särskilt ofta, och du kan behöva genomföra några stycken för att få en känsla för vad som fungerar och vad som inte gör det. Därför behöver du sannolikt följa upp dem mer sällan än sådant som har högre prioritet.

När det gäller evenemang bör du hålla koll på antalet anställningar och det allmänna engagemanget. Om du deltar i ett evenemang där du inte anställer någon, men pratar med många människor, är det ändå bättre än ett evenemang där ingen kom fram till dig.

Kostnader med prioritet tre

Det här är sådant som behöver följas upp under en något längre period för att du ska förstå om du verkligen får ut det du behöver av utgifterna. 

Här brukar jag vanligtvis kategorisera löner för rekryteringsteamet samt utgifter för ATS/HRS. Du behöver inte följa upp kostnaden lika ofta, och när det gäller rekryteringsteamet är detta ändå inte det bästa sättet att granska resultatet – det vore bättre att använda mätvärden.

Hur står du dig?

Det är notoriskt svårt att säga vad den genomsnittliga kostnaden per anställning bör vara. Siffror på nätet varierar mellan $3,000-8,000. Jag brukar räkna med omkring $6,000 som ett ungefärligt genomsnitt, men det beror på så många faktorer. 

När jag först började arbeta internt sa den direktör för talangförvärv som jag arbetade under till mig: ”Så länge vi är billigare än att använda en byrå borde det vara bra.” 

Även om jag tycker att den här typen av inställning förstärker någon form av motsatsförhållande mellan de två, vilket jag inte är något stort fan av, förstår jag också logiken.

Om du märker att kostnaden per anställning närmar sig 20 % av grundlönen per tjänst kan du behöva tänka om kring din strategi och hålla tillbaka dina utgifter. 

Lägg märke till att jag säger ”kan”. Det kan vara så att du har den budgeten och är okej med utgifterna eftersom du har lagt mycket på arbetsgivarvarumärket, vilket sannolikt kommer att ge resultat senare och sänka den genomsnittliga kostnaden per anställning på längre sikt.

Den allmänna regeln är att alltid tänka: ”Är detta den bästa användningen av de här pengarna?”

Om du till exempel lägger 20 % av lönen enbart på annonsering i jobbportaler och dessutom lägger massor av tid på att granska CV:n, är det då dags att ta in en byrå eller tänka om kring hur många platser vi annonserar på?

Glöm inte att du också kan spendera mycket just nu eftersom du har flera tjänster att tillsätta och de är brådskande. Det blir dyrt, men ju fler du anställer, desto lägre blir kostnaden så småningom.

Det beror verkligen på dina rekryteringsbehov. Rekrytering följer, liksom många andra saker, Venn-diagrammet billigare-snabbare-bättre (Bra, snabbt, billigt: Du kan bara välja två! - Pyragraph)

grafik för hur mäter du dig

Lägg fram ditt argument för ekonomiavdelningen/den högsta ledningen

Det här kan vara en svår diskussion att ta, men om du har förberett några uppskattningar finns det åtminstone en utgångspunkt. 

Som i alla förhandlingar bör du gå in med allt du behöver – den ”ideala” budgeten för verktyg och annonsering – och vara beredd att nöja dig med en ”bra” nivå. 

Se också till att eventuell återstående budget förs över till nästa månad. På så sätt bygger du upp en buffert både för dig och för företaget.

Du kanske får höra: ”Kom till oss när du behöver saker i stället för att planera en budget.” 

Det ger mig flashbacks.

Om du får höra detta rekommenderar jag att du frågar varför det inte är möjligt att budgetera just nu och om det skulle vara till hjälp att göra en kvartals- eller halvårsbudget.

Detta ger både rekryterings- och lednings-/ekonomiteamen en tydlig bild av vilka kostnader och insatser som krävs. 

Annars kommer det att växa till ett större problem om du måste ”be om” godkännande varje gång du publicerar en tjänst och den andra sidan så småningom ber dig att göra det i större omgångar (eller med andra ord, budgetera), och du har då bara slösat bort en massa tid däremellan.

Om budgeten du får är för låg och du känner att du inte kommer att ha tillräckligt att arbeta med över huvud taget (jag tycker att en rimlig gräns skulle vara omkring $2000 per rekrytering), måste du börja prata med berörda personer om prioriteringar.

Antingen måste du göra betydligt fler saker manuellt och därmed långsammare, så att du inte kan arbeta med lika många roller, eller så kommer du inte att kunna annonsera ut lika många roller samtidigt, vilket också kommer att göra dig långsammare.

Informera ekonomiavdelningen/den högsta ledningen om de sannolika konsekvenserna och samarbeta för att fastställa påverkan på verksamheten. Antingen inser ni att det som prioriterades faktiskt inte var så brådskande, eller så hittas budgeten någonstans.

Avslutande tankar

Att budgetera är inte lätt, vare sig det gäller hemmet eller arbetet, men med lite framförhållning kan det göras en aning mindre svårt.

För att använda en metafor är det som med streamingtjänster. Allt streamas i dag och det kan vara så bekvämt, men jag prenumererar på Disney, Netflix, Amazon Prime, WarhammerTV, HBOMax och YouTube Premium…. du förstår poängen. Det kan lätt gå överstyr!

Du har mycket att hålla koll på, men budgeten kommer sannolikt att vara en av dina största begränsningar, såvida du inte har fått en blank check (och i så fall får du gärna berätta vilket företag som gör det!).

För att underlätta hanteringen av allt kan du skapa en regelbunden rytm för hur ofta du går igenom dina prioritet ett, två och tre och göra det till en del av din rutin. Därefter kommer det att etableras ett mönster och du bör kunna köra i gång, samtidigt som du samlar in data.

Som alltid, lycka till!

Här är ytterligare resurser som kan hjälpa dig med din rekryteringsstrategi:

Prenumerera på nyhetsbrevet People Managing People för att få regelbundna insikter om hur du attraherar, rekryterar och behåller rätt personer i din organisation.

Mariya Hristova
Mariya is a talent acquisition professional turned HR leader with experience in large corporates and start-ups. She has 10+ years of experience recruiting all over the world across many different industries, specialising in market entries, expansion, or scaling projects. She is of the firm belief that great candidate and empoyee experiences are not just a luxury, but a must. Currently she is the People Lead at Focaldata.
Follow the author: